Om högt blodtryck

Blod transporteras från hjärtat till alla delar av kroppen i våra blodkärl. Varje gång hjärtat slår, pumpar det blod ut i kärlen. Hypertoni, även känt som högt eller förhöjt blodtryck, är ett tillstånd där det ständigt är ett ökat tryck i blodkärlen. Ju högre tryck i blodkärlen desto hårdare måste hjärtat arbeta för att pumpa runt blodet i kroppen. Högt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn för kardiovaskulära sjukdomar (hjärt-kärlsjukdomar). Dessa sjukdomar är de enskilt viktigaste orsakerna till för tidig död. Genom relativt små sänkningar av blodtrycket kan man dock minska sin risk rejält. Om ett högt blodtryck däremot inte behandlas är det stor risk att det höga blodtrycket på sikt leder till att man drabbas av hjärtinfarkt, hjärtförstoring, hjärtsvikt och andra sjukdomar såsom demens. Hypertoni är ett kroniskt tillstånd som oftast kräver livslång behandling.

Blodtrycket kan öka av läkemedel som innehåller könshormoner. Om blodtrycket stiger mycket är det bäst att sluta med dessa och byta preventivmetod. Då brukar blodtrycket bli normalt igen.

I samband med klimakteriet och efter menopaus ökar risken för högt blodtryck hos kvinnor.

Blodtrycket stiger oftast ju äldre man blir. Högt blodtryck är ett mycket vanligt problem hos äldre. Det är mycket viktigt att behandla högt blodtryck hos äldre.

Blodtrycket stiger ju äldre man är. Om unga personer har högt blodtryck ska man misstänka s.k sekundär hypertoni.

Om en person plötsligt får högt blodtryck så bör läkaren leta efter ovanliga sjukdomar och orsaker. Ibland kan t ex extra blodprover eller urinprover behövas. Tänk också på att blodtrycket kan variera och blodtrycket är högre om man ej vilar före mätningen, är stressad eller nyligen har rökt eller druckit kaffe. Blodtrycket kan vara lägre direkt efter en måltid.

Orsakerna till att en del får högt blodtryck och andra inte är ofullständigt kända. En del individer får högt blodtryck trots att de motionerar, är smala och lever hälsosamt. Ibland finns ärftliga samband ibland inte. Framtida forskning kan förhoppningsvis hitta svar på detta.

Högt blodtryck (även kallat hypertoni) är väldigt vanligt och i Sverige har runt 25 % av den vuxna befolkningen ett alltför högt blodtryck. Många som får högt blodtryck har familjemedlemmar som också har högt blodtryck. Högt blodtryck förekommer också ofta hos personer som har andra tillstånd som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom som typ 2 diabetes, övervikt och blodfettsrubbningar. Ibland orsakas högt blodtryck av någon annan ovanlig sjukdom eller av läkemedel. P-piller och en del vanliga värktabletter kan ibland ge högt blodtryck. Sömnapnésyndrom (andningsuppehåll under natten) anses vara en vanlig och behandlingsbar orsak till högt blodtryck. Ofta hittar man dock inte någon klar orsak till att en person får hypertoni.

Det finns flera läkemedel som kan ge högt blodtryck. Exempel är flera vanliga värktabletter som ibland kan ge högt blodtryck liksom läkemedel mot depression och p-piller.

Det är relativt vanligt att kvinnor får högt blodtryck under graviditeten. Risken ökar om den blivande mamman är äldre, väntar tvillingar eller har ärftlighet för högt blodtryck. Blodtrycksmätning utförs därför på alla gravida kvinnor på mödravårdscentralen. Behandling av högt blodtryck under graviditet sköts oftast via läkare på kvinnoklinik. Blodtrycket hos mamman får inte vara för högt men det får heller inte sänkas för mycket eftersom det kan påverka fostrets tillväxt. Bara vissa blodtrycksläkemedel är lämpliga under graviditeten.

Efter förlossningen blir oftast blodtrycket normalt igen inom några månader. Kvinnor som haft högt blodtryck under graviditeten löper en hög risk att få högt blodtryck senare i livet.

Blodtrycket beror på en kombination av hjärtats slagkraft och vilket motstånd som finns i blodkärlen. Högt blodtryck (hypertoni) brukar indelas i s.k primär hypertoni som är klart vanligast (ca 95%) och sekundär hypertoni (ca 5%). Primär hypertoni tros bero på genetiska (ärftliga) faktorer i kombination med livsstilsfaktorer. Delar av nervsystemet (autonoma nervsystemet) och njurens hormonella system för att reglera blodtrycket är ofta påverkat. Personer med typ 2 diabetes, övervikt och blodfettsrubbningar har ökad risk att också få högt blodtryck. Sekundär hypertoni kan bero på sjukdom i njurar eller binjurar men många ovanliga sjukdomar kan ge sekundär hypertoni. Sekundär hypertoni åtgärdas genom att behandla grundsjukdomen. Även vissa läkemedel kan orsaka förhöjt blodtryck.

Ja, till viss del är högt blodtryck ärftligt. När någon får högt blodtryck är detta oftast en kombination av omgivningsfaktorer och ärftliga faktorer.

Förhöjt blodtryck är globalt den enskilt största orsaken till för tidig död. Framför allt ger förhöjt blodtryck ökad risk för stroke, hjärtsjukdom och njursvikt. Ju högre blodtryck desto högre är risken. En ökning av övertrycket (systoliskt tryck) på 20 mmHg och en ökning av undertrycket (diastoliskt tryck) på 10 mmHg ger t ex en dubblerad risk för död genom slaganfall (stroke) eller hjärtsjukdom.

Ja, det är inte normalt att ha förhöjt blodtryck (hypertoni). Ett mycket lätt förhöjt blodtryck brukar dock ibland inte ses som sjukdom utan mer som en riskfaktor. Människor som lever på ett sätt människan gjorde när vi levde som jägare-samlare har inte högt blodtryck och får inte högre blodtryck vid högre ålder. Vår västerländska livsstil med ohälsosam mat, inaktivitet och stress påverkar blodtrycket och blodtrycket hos oss stiger ju äldre vi blir. S.k. sekundär hypertoni är mer ovanligt men beror på t.ex. njurskador eller ovanliga hormonella sjukdomar. Vissa läkemedel kan också ge högt blodtryck.

Nej, inte egentligen, men ett långvarigt förhöjt blodtryck orsakar skador på blodkärl och hjärta och ökar risken för hjärtinfarkt, rytmrubbningar och hjärtsvikt.

Vad som orsakar högt blodtryck är inte riktigt klarlagt. Det finns dock faktorer (riskfaktorer) som ökar risken för att man ska drabbas av högt blodtryck. Att röka, vara fysiskt inaktiv, stressa, dricka mycket alkohol och att äta en ohälsosam kost med mycket salt gör att blodtrycket stiger. Vissa sjukdomar förekommer ofta tillsammans med högt blodtryck. Individer som har övervikt och fetma liksom diabetes och förhöjda blodfetter drabbas ofta av förhöjt blodtryck. Äldre individer har betydligt oftare högt blodtryck än yngre. Till viss del är högt blodtryck ärftligt. Har dina föräldrar eller syskon högt blodtryck kan även du ha ökad risk.

Genom att förändra sin livsstil går ofta det att sänka sitt blodtryck. En förändrad kost med mindre salt och fett och mer frukt och grönsaker och mindre alkohol sänker blodtrycket. Avstå helst helt från cigaretter och snus, öka din fysiska aktivitet och stressa mindre. Det kan göra att blodtrycksmediciner inte behövs.

Ibland måste man byta läkemedel eller behandla med flera olika läkemedel i kombination med att påverka sin livsstil för att blodtrycket ska gå ner. Ibland finns andra sjukdomar som kan påverka och kräva utredning hos läkare.

Det finns många läkemedel som sänker blodtrycket. Oftast är biverkningarna måttliga. De vanligaste blodtryckssänkande medicinerna kommer från några huvudgrupper. Dessa läkemedel sänker blodtrycket ungefär lika mycket men för enskilda individer kan effekten variera. Beroende på detta och pga biverkningar kan det därför ibland löna sig att byta blodtrycksmedicin eller använda flera olika blodtryckssänkande läkemedel. Det finns också kombinationspreparat som innehåller läkemedel från två olika läkemedelsgrupper. De vanligaste läkemedelsgrupperna är: urindrivande läkemedel (diuretika), ACE-hämmare, angiotensinreceptorantagonister (AT1-receptorblockerare), kalciumflödeshämmare och betablockerare.

Om en person har flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom förutom förhöjt blodtryck ökar anledningen till att snabbt behandla blodtrycket. Andra riskfaktorer är t ex rökning, förhöjda blodfetter, övervikt, diabetes och ärftlighet för hjärtsjukdom eller stroke. Om blodtrycket är endast lätt förhöjt (140-159/90-99 mm Hg) kan det vara lämpligt att först prova att sänka blodtrycket genom att ändra livsstilen.

Högt blodtryck skall alltid behandlas med livsstilsråd men ofta blir blodtryckssänkande läkemedel också nödvändiga. Det finns många olika läkemedel som kan användas och ofta behövs flera olika läkemedel för att få ner blodtrycket till önskad nivå. Vilka läkemedel som väljs kan bero på tidigare biverkningar eller vilka andra tillstånd och sjukdomar som finns samtidigt hos en person med högt blodtryck.

Ett högt blodtryck måste behandlas. Förändrad livsstil med förändrad kost, viktnedgång, minskat alkoholintag, minskad stress och ökad motion kan sänka blodtrycket. Det finns också många olika blodtryckssänkande läkemedel som sänker blodtrycket effektivt. Det är viktigt att mäta blodtrycket på ett korrekt sätt flera gånger för att säkert veta om blodtrycket är förhöjt.

Vid endast lätt förhöjt blodtryck rekommenderas oftast att först prova livsstilsförändringar. Hjälper inte detta och blodtrycket är konstant förhöjt >140/90 ger man oftast läkemedel mot högt blodtryck.

Blodtrycket kan sänkas genom förändrad livsstil och genom läkemedel. Sunda matvanor med minskad mängd salt i maten, mycket frukt och grönsaker sänker blodtrycket. S.k DASH-diet och medelhavskost/medelhavsdiet är exempel på matvanor som sänker blodtrycket. Motion och bra stresshantering sänker också blodtrycket.

Obehandlat leder högt blodtryck till kärlförändringar, åderförkalkning, förstorat hjärta och njurskador. Det finns ett samband mellan högt blodtryck och demens och högt blodtryck är den starkaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdomar som stroke (slaganfall), hjärtinfarkt, kärlkramp och hjärtsvikt. Genom att sänka blodtrycket minskar risken betydligt. Om du sänker det systoliska blodtrycket bara 2 mmHg sänks risken för stroke med 10% och hjärtsjukdom med 7%.

För att minska risken att man själv ska drabbas av högt blodtryck är det viktigt att ibland kontrollera sitt blodtryck. Ligger blodtrycket på gränsen till det förhöjda eller förhöjt (ett blodtryck mätt i hemmet <135/85 mmHg anses normalt), kan man först prova att minska blodtrycket genom att förbättra sin livsstil, t ex genom att sluta röka, äta mat som sänker blodtrycket, minska på alkoholintaget, minska stress och öka sin fysiska aktivitet. Har du redan blodtryckssänkande mediciner är det viktigt att du tar dessa regelbundet enligt läkarens rekommendation.

Blodtrycket är oftare högre på vintern och lägre på sommaren. Vid akut kyla drar blodkärlen ihop sig och blodtrycket stiger.

Blodtrycket är vanligtvis lägre på natten när man sover. Ett förhöjt blodtryck på natten är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.

Blodtrycket sjunker vanligen en stund efter det att man ätit.

Det beror på individuella faktorer men ofta anges att blodtryckssänkande läkemedel bör ges om blodtrycket under graviditet är högre än 150/100.

Vissa personer har endast förhöjt undertryck (isolerad diastoliskt hypertension) och vissa har endast förhöjt övertryck (isolerad systolisk hypertension). Tänk på att t ex en felaktig manschettbredd, att armen inte är i samma nivå som hjärtat, åtsittande kläder eller att armen inte är avslappnad också kan påverka det uppmätta blodtrycket.

En del personer får förhöjt blodtryck p.g.a. stress eller nervositet i samband med att blodtrycket tas hos läkare eller annan vårdpersonal. Detta kallas vita rock-syndromet (white coat hypertension). Därför anses numera att de mest tillförlitliga blodtrycksvärdena fås om man mäter själv i hemmet efter vila och på ett korrekt vis.

Om du har ett alltför högt blodtryck på natten eller morgonen kan det ha många olika orsaker. Stress, onormala arbetstider, alkohol och tobak kan påverka liksom sömnapnésyndrom (snarkningar och andningsuppehåll under natten) eller andra bakomliggande sjukdomar. Det kan också vara så att de blodtryckssänkande läkemedlen inte räcker hela dygnet.

Vanligtvis är blodtrycket lägre på natten än på dagen eftersom vi slappnar av och det s.k sympatiska nervsystemet reglerar ner och sänker blodtrycket under natten och i vila. En person som har ett blodtryck dagtid på 135/85 har normalt ett blodtryck under natten på ca 120/70. Ett förhöjt blodtryck under natten är inte bra och ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

Blodtrycket varierar under dygnets timmar. Normalt är blodtrycket lägre på natten då vi vilar men börjar stiga några timmar innan vi går upp på morgonen. Sedan fortsätter det att stiga till på eftermiddagen och kvällen då blodtrycket vanligen börjar sjunka igen och är som lägst mitt i natten.

Vid s.k postprandiell blodtryckssänkning sjunker blodtrycket 1-2 timmar efter en måltid. Kraftig blodtryckssänkning efter måltid är vanligast hos äldre och hos personer med andra bakomliggande sjukdomar.

Lågt blodtryck i stående kallas ortostatisk hypotension och ibland även postural hypotension. Det är vanligare hos äldre och kan orsaka yrsel, att det svartnar för ögonen, att man ramlar eller t.o.m. svimmar. Orsaken till det låga blodtrycket är ibland svår att bestämma men kan bero på sänkt vätskebalans (kräkningar, blödning), intag av blodtryckssänkande mediciner, andra läkemedel eller bero på andra bakomliggande sjukdomar såsom t ex diabetes. Om blodtrycket efter 2-5 minuter i stående sjunker mer än 20 mmHg i övertryck och eller mer än 10 mmHg i undertryck är det onormalt.

När man ställer sig upp åker blodet normalt ner i nedre delen av kroppen. För att få tillräckligt med blod till hjärnan och man inte ska svimma eller bli yr kompenserar kroppen detta genom att hjärtat slår snabbare (pulsen ökar). Reaktionen på blodtrycket blir oftast att övertrycket sjunker något (5-10 mmHg) och att undertrycket stiger (5-10 mmHg).

Ca 10 % av svenskarna har högt blodtryck i 30-årsåldern. Sedan ökar andelen med högt blodtryck gradvis med åldern och för dem som är 60 år har ca hälften högt blodtryck. I Sverige är målblodtrycket oavsett ålder för de flesta <140/90 mmHg. (Mäter man i hemmet är målblodtrycket <135/85 mmHg).

Med de nya amerikanska riktlinjerna räknar man med att 46 % av alla amerikaner över 20 år har ett lätt förhöjt blodtryck >130/80 och 32% har klart förhöjt blodtryck >140/90. Män har något oftare högt blodtryck jämfört med kvinnor men skillnaderna är små. I Sverige har minst 20-25 % av alla vuxna svenskar troligen ett förhöjt blodtryck. Många av dessa är obehandlade och de flesta av de behandlade når inte målblodtrycket.

Helt normalt blodtryck definierat av världshälsoorganisationen (WHO) anges som ett systoliskt blodtryck på 120 mmHg och ett diastoliskt blodtryck på 80 mmHg. Detta eftersom vissa studier visat att risken för hjärt-kärlsjukdomar ökar om blodtrycket är högre än så. Andra studier visar ökad risk från något högre nivå och det är därför man hittills i Sverige har ansett att man oftast inte behöver behandla ett blodtryck som är lägre än 140/90. I de nya amerikanska riktlinjerna från 2017 anger man gränsen 130/80. Ju högre blodtryck desto högre är risken för att blodtrycket ska orsaka andra sjukdomar. Ett alltför lågt blodtryck (hypotension) är heller inte bra. Det kan göra att man blir yr eller svimmar.

Det beror på vad man menar med normalt. I Sverige anses nu att runt 25 % av den vuxna befolkningen är i behov av behandling för högt blodtryck. Många av dessa individer skulle avsevärt kunna minska sin risk för stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt genom att sänka sitt förhöjda blodtryck. I Sverige anses ett blodtryck >140/90 som onormalt högt som kan behöva behandlas men 120/70 som ett optimalt blodtryck.

Gränserna för vad som räknas som förhöjt blodtryck har gradvis sänkts de senaste åren. I Sverige räknas ett blodtryck> 140/90 mm Hg taget i sittande efter minst 5 minuters vila som förhöjt. För personer med diabetes är lägre blodtryck än så ofta önskvärt. För att ställa diagnosen högt blodtryck krävs flera mätningar, att mätningen utförs korrekt och att en blodtrycksmanschett som mäter rätt används. Om blodtrycket mäts i hemmet räknas ett blodtryck på >135/85 som förhöjt.

I USA har man nyligen sänkt gränsen för vad som anses vara en bra blodtrycksnivå. Enligt de senaste amerikanska riktlinjerna från november 2017 är blodtrycket helt normalt om det är <120/80 och onormalt högt om det systoliska blodtrycket ligger mellan 120-129. Hypertoni (förhöjt blodtryck enligt de amerikanska riktlinjerna) är ett övertryck >130 eller ett undertryck som är >80 mmHg.

Måttligt förhöjt blodtryck ger ofta inga symptom alls. Det enda säkra sättet att veta om blodtrycket är normalt är att mäta det. Att sjukdomen hypertoni oftast är symptomlös gör att många med högt blodtryck inte tar sjukdomen på allvar förrän det är för sent och en allvarlig komplikation, t ex stroke eller hjärtinfarkt inträffar. På engelska benämns därför ofta högt blodtryck som ”the silent killer”. Vid riktigt högt blodtryck får man oftare tydligare symptom. Huvudvärk är det vanligaste symptomet men också yrsel, trötthet och illamående förekommer. Ibland kan också andnöd, näsblod, ångest, och problem med synen föreligga.

Om blodtrycket inte går ner trots livsstilsförändringar och mediciner kan det behövas en mer omfattande utredning inom sjukvården för att se om det finns någon annan orsak till att blodtrycket inte sjunker. Glöm inte att sömnapnésyndrom (andningsuppehåll och snarkningar på nätterna), är en vanlig och förbisedd orsak till blodtrycksstegring.

Förändrad livsstil eller andra faktorer som ändrat läkemedelsintag kan göra att blodtrycket sjunker. Då kan man behöva minska på blodtryckssänkande läkemedel eller sluta med dem helt. Vissa sjukdomar kan också ge lågt blodtryck.

Studier har visat att blodtrycket ofta är bättre hos personer som mäter blodtrycket själva hemma. Många får ett högre uppmätt blodtryck om det mäts på sjukhus jämfört med att mäta blodtrycket hemma pga s.k. vitrockseffekt (stressreaktion på sjukhus som höjer blodtrycket). Eftersom blodtrycket varierar beroende på tid på dygnet, matintag och fysisk aktivitet är det praktiskt att mäta blodtrycket hemma, t ex på morgonen och kvällen. Ibland också när man inte mår bra eller när man själv undrar hur blodtrycket ligger. Det är intressant för många att själva kunna följa effekten av att t.ex. fått en ny blodtryckssänkande medicin. Det är viktigt att mäta blodtrycket på ett korrekt vis och efter vila.

Många studier har visat att det är bättre att mäta blodtrycket hemma jämfört med på sjukhuset. Förutsättningarna är att mätningen sker på ett korrekt sätt efter 5 min vila och med en blodtrycksmanschett som mäter blodtrycket korrekt. Det blir fler mätningar och därför mer korrekt resultat. Man slipper stressen på sjukhuset och därmed den s.k vita rock-effekten som kan höja blodtrycket om sjuksköterska eller läkare mäter trycket. Mät gärna blodtrycket morgon och kväll i en vecka och ta medelvärdet på alla mätningarna.

Första gången är det bra att mäta i båda armarna. Om det är skillnad på blodtrycket mellan höger och vänster arm (>10 mmHg) ska man mäta i den arm som ger det högsta blodtrycket. Annars kan man mäta i den arm som är bekvämast.

Förr mätte man i Sverige oftast blodtrycket i liggande men numera oftare i sittande. Det är oftast ingen stor skillnad men på natten ska blodtrycket normalt vara lägre än på dagen.

Vilar man inte minst 5 minuter före blodtrycksmätningen blir blodtrycket högre. Se till att vara avslappnad innan du gör din mätning.

Det är viktigt att det är rätt storlek på blodtrycksmanschetten. För stor manschett ger för lågt blodtryck och tvärtom. Det finns manschettbredd anpassade till smala armar, normala armar och större armar.

Det är viktigt att blodtrycket mäts med korrekt mätutrustning och på rätt sätt. Alla vuxna personer borde kontrollera sitt blodtryck åtminstone varje eller vartannat år. Om blodtrycket då är normalt <120/80 mmHg räcker det oftast att sedan kontrollera vartannat år. Om blodtrycket ligger lätt förhöjt 120-129 i övertryck eller 80-89 i undertryck bör blodtrycket kontrolleras oftare liksom om personen har riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Går du och lämnar blod kan blodcentralen mäta ditt blodtryck. Vissa apotek erbjuder också blodtrycksmätning. Går du till sjuksköterska eller läkare av annan anledning mäts ofta blodtrycket som en del i en allmän undersökning. Om du redan har högt blodtryck är det bäst att kunna mäta i hemmet. Det är viktigare att mäta blodtrycket ofta om du känner dig sjuk, nyligen har bytt blodtrycksmedicin eller om ditt blodtryck ligger alltför högt eller för lågt. Ett bra riktvärde för en person med tablettbehandling för sitt höga blodtryck är att mäta trycket morgon och kväll minst 5-10 ggr/månad.

Blodtrycket anges i millimeter kvicksilver, mm Hg. Detta trots att kvicksilvermätare inte längre används inom vården. Blodtrycket anges med två tal. Exempelvis 170/100. Det första talet anger övertrycket (systoliskt blodtryck) som uppstår när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det andra talet anger undertrycket (diastoliskt tryck), när hjärtat slappnar av och fylls med nytt blod. Ett normalt blodtryck varierar över dygnet och påverkas av fysisk aktivitet, mat och dryck, stress och tobaksintag. Därför är det viktigt att när man mäter blodtrycket för att ställa diagnos eller ändra läkemedel gör det efter minst 5 minuters vila och att man inte ska ha ansträngt sig kraftigt fysiskt eller druckit kaffe/te eller rökt eller snusat 30 minuter innan mätningen. Undersökningar har visat att det oftast är bättre att mäta blodtrycket i hemmet jämfört med på sjukhus. Blodtrycket är oftast också lägre när det mäts i hemmiljö.

Välj rätt manschettstorlek. Vila minst 5 minuter före mätningen. Slappna av. Prata inte. Sitt inte med fötterna i kors. Ha armen på stöd (t ex bordet) i samma höjd som hjärtat. Prata inte under tiden. Luta dig bakåt och ta stöd.

Det finns ett samband mellan övervikt och högt blodtryck. Genom att gå ner i vikt och behålla en lägre kroppsvikt kan det systoliska blodtrycket sänkas 5-10 mmHg för varje 10 kg viktnedgång. Sträva efter ett BMI på 20-25.

Stress frisätter hormoner (t.ex. adrenalin och kortisol) som höjer blodtrycket.

Ett högt blodtryck kan sänkas genom regelbunden motion. Helst bör man motionera genom konditionsträning med måttlig intensitet minst 150 min/vecka eller hög intensitet minst 75 min/vecka. Under timmarna efter motionen sjunker blodtrycket ofta ca 10–20 mm Hg jämfört med det blodtryck som man normalt har i vila (s.k. post-exercise hypotension).

Är blodtrycket mycket högt >180/110 mmHg bör man rådgöra med läkare innan man tränar.

Ett förändrat matintag med t ex mindre mängd salt i maten, ökad fysisk aktivitet, mindre stress och viktminskning gör att blodtrycket sjunker.

Rökning påverkar inte blodtrycket så mycket men är jämte högt blodtryck en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom. Det är därför mycket viktigt för en person med högt blodtryck att sluta röka.

Det är lite oklart hur mycket kaffe påverkar blodtrycket. Ett högt intag av kaffe ger dock hjärtklappning och förhöjt blodtryck på kort sikt.

På kort sikt sjunker blodtrycket av alkohol men blodtrycket stiger av överkonsumtion av alkohol. Alkohol innehåller också mycket kalorier vilket ofta ger viktuppgång.

Vanlig lakrits (sötlakrits) utvinns ur rötterna till ärtväxten sötrot och innehåller ämnet glycyrrhizin. Detta ämne påverkar bildningen av hormon i binjurarna och detta ger sedan en blodrycksstegring. Blodtrycksstegringen är ofta mer uttalad hos personer som redan har högt blodtryck.

Undvik för mycket salt med hög andel natrium. Mat som är prefabricerad eller är processad av livsmedelsindustrin liksom färdigrätter innehåller ofta mycket salt. Mat på restaurang innehåller ofta mycket salt. Bordssalt, brödprodukter och mat av halvfabrikat ger det mesta av saltet i maten.

Genom att minska kaloriintaget, alkoholintag, minska saltintaget, öka fiberintaget och äta en kost rik på frukt, grönsaker och bär går det att sänka blodtrycket med ca 10 mmHg. Öka gärna också intaget av mat rik på kalium och magnesium. Lakrits höjer blodtrycket och du bör därför vara försiktig med lakritsintaget om du har högt blodtryck.

Den vanligaste orsaken till högt blodtryck (primär hypertoni) beror sannolikt på en kombination av vår moderna livsstil (västerländsk livsstil) och ärftliga faktorer. Det är vanligare att överviktiga personer, de med diabetes eller blodfettsrubbningar oftare får högt blodtryck. Sömnapnésyndrom anses vara vanligt vid högt blodtryck. Njursjukdomar, hormonella sjukdomar såsom primär hyperaldosteronism, Cushings syndrom, fäokromocytom eller förträngning av stora kroppspulsådern är mer ovanliga orsaker till förhöjt blodtryck. Sköldkörtelsjukdomar eller sjukdomar i bisköldkörtlarna kan också ibland ge förhöjt blodtryck.

Ont i bröstet kan ha många olika orsaker. En del mycket allvarliga och andra inte så farliga. Personer med högt blodtryck har ökad risk för kärlkramp och hjärtinfarkt. Får du ont i bröstet är det därför oftast viktigt att söka vård snabbt så att en läkare får undersöka dig.

Yrsel kan vara ett tecken på högt blodtryck men kan också vara ett tecken på alltför lågt blodtryck. Att bli yr när man ställer sig upp beror t ex ofta på att blodtrycket sjunker. Bäst är att mäta blodtrycket och ta pulsen samtidigt. Låg puls kan också ge yrsel.

Blodfettsrubbningar, övervikt och diabetes sammanfaller ofta hos en person som har högt blodtryck. Det är viktigt att behandla både blodfettsrubbningen, t ex en förhöjning av kolesterolhalten i blodet och det höga blodtrycket. En förändring av livsstil med bättre kost och mer motion brukar sänka både blodtrycket och blodfetterna.

Det är vanligt att personer med diabetes också har högt blodtryck. Det är extra viktigt att behandla blodtrycket till målnivån för diabetiker bl.a. för att skydda njurarna.

Hjärtklappning (takykardi) ger förhöjt blodtryck. När man anstränger sig fysiskt och får högre puls stiger också blodtrycket. Stress och nervositet kan också ge hjärtklappning. Det är därför det är viktigt att vila i lugn miljö innan man mäter blodtrycket. Har man hög puls och högt blodtryck i vila bör man kontakta sjukvården för att undersöka om det finns någon annan orsak till den höga pulsen.

En del läkemedel som används mot högt blodtryck kan ge låg puls (betablockerare). Låg puls (bradykardi) kan också orsaka högt blodtryck, eftersom den långsammare hjärtfrekvensen möjliggör ökad tid för hjärtat att fyllas med blod, hjärtat sträcks då ut mer och får en ökad kraft när det sedan dras ihop (Starlings lag). Effekten blir att övertrycket (det systoliska blodtrycket) blir högre än normalt och undertrycket (det diastoliska trycket) blir ovanligt lågt.

Högt blodtryck leder till kärlförändringar och åderförkalkning. Högt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn för stroke (slaganfall). För varje 2 mm Hg sänkning av det systoliska blodtrycket minskar risken för stroke med 10 %.

1. Europeiska riktlinjer om högt blodtryck. 2013 ESH/ESC Practice Guidelines for the Management of Arterial Hypertension. Task Force for the Management of Arterial Hypertension of the European Society of Hypertension and the European Society of Cardiology. Blood Press. 2014 Mancia G et al.

2. Amerikanska riktlinjer om högt blodtryck 2017 ACC/AHA/AAPA/ABC/ACPM/AGS/APhA/ASH/ASPC/NMA/PCNA Guideline for the Prevention, Detection, Evaluation, and Management of High Blood Pressure in Adults: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines J Am Coll Cardiol. 2017 Whelton PK et al.