En hjärtinfarkt innebär att hjärtat drabbats av syrebrist vilket leder till att hjärtmuskeln skadas. Hjärtinfarkt orsakas oftast av att blodflödet genom ett av hjärtats kranskärl blockeras. Kranskärlen är de blodkärl som ligger utanpå hjärtat och förser hjärtmuskeln med blod. En blockering kan orsakas av en ansamling av kolesterol och andra ämnen i kärlväggen. Denna ansamling, som kallas plack, kan brista och bilda en blodpropp. När detta inträffar kan den delen av hjärtmuskeln som inte får tillräckligt med syrerikt blod skadas. En hjärtinfarkt är en allvarlig medicinsk nödsituation som kräver akut sjukvård.
Vanliga symtom
Symtomen på hjärtinfarkt varierar från person till person och kan vara allt från milda till uttalade. Vissa personer kan ha få eller inga symtom alls, men det vanligaste är att man upplever ett starkt tryck över bröstet.
De vanligaste symtomen är:
- Smärta eller obehag i bröstet
- Smärta som strålar ut i armar (vanligtvis vänster arm), nacke, käke, rygg eller mage
- Andningssvårigheter
- Illamående eller kräkningar
- Kallsvettningar
- Yrsel eller svimning
Flera av dessa symtom kan vara tecken på något annat, men bör tas på allvar och kan vara en anledning att söka akut vård.
Riskfaktorer
Det finns flera riskfaktorer för att drabbas av en hjärtinfarkt och många av dem är påverkbara. Vanliga riskfaktorer är till exempel högt blodtryck, diabetes, höga blodfetter, rökning och ärftlighet. Även långvarig stress, vissa mediciner och andra hjärt-kärlsjukdomar kan öka risken för hjärtinfarkt.
Nedan listas de vanligaste riskfaktorerna för hjärtinfarkt:
- Kön: Män löper större risk för att drabbas än kvinnor
- Ärftlighet: Om ens förälder eller syskon drabbats av en hjärtinfarkt, har man en förhöjd risk för att själv drabbas
- Ålder: Risken för hjärtinfarkt ökar med åldern. De flesta som drabbas är över 50 år
- Rökning: Tobak som inhaleras skadar blodkärlsväggarna vilket ökar risken för en blodpropp i hjärtat
- Högt blodtryck: Ett högt blodtryck ökar risken för blodproppsbildning i hjärtats artärer
- Högt kolesterol: Högt kolesterol kan leda till bildandet av plack i hjärtats blodkärl vilket kan blockera blodflödet till hjärtmuskeln
- Diabetes: Obehandlad eller dåligt kontrollerad diabetes kan orsaka en förtjockning och förträngning av hjärtats blodkärl
- Övervikt/Fetma: Ju mer fett kroppen behöver bära runt på, ju mer behöver hjärtat pumpa blod för att förse kroppen med syre och näring. När hjärtat belastas mer ökar risken för hjärtinfarkt
- Brist på motion: Fysisk aktivitet kan motverka andra riskfaktorer såsom övervikt, högt blodtryck och högt kolesterol. Att inte motionera är därmed en riskfaktor i sig själv
- Stress: Mycket stress under längre perioder är en påfrestning för hjärtat på olika sätt. Till exempel så höjer stress blodtrycket vilket är en riskfaktor för hjärtinfarkt
Viktigt att notera är att dessa riskfaktorer endast höjer risken för hjärtinfarkt. Det innebär inte att man automatiskt kommer att drabbas av en infarkt om man har en eller flera riskfaktorer. Riskfaktorerna ovan ökar också risken för många andra hälsotillstånd, så det är viktigt att ta hand om sig själv för att undvika framtida sjukdomar och hälsoproblem.
Behandling av hjärtinfarkt
Det finns flera olika behandlingar för de som fått en hjärtinfarkt. Det viktigaste är att behandling påbörjas så fort som möjligt för att rädda hjärtmuskeln från skada. Snabb behandling förbättrar överlevnads- och återhämtningschanserna.
En möjlig behandling är att ge blodproppslösande medicin (trombolytisk behandling). Denna behandling ges idag om man har lång (flera timmars) transport till sjukhus.
En annan behandling är så kallad PCI (perkutan koronarintervention), också kallat “ballongvidgning” eller “stentning”. Genom en artär i ljumsken eller handleden kan man föra upp en kateter till det tilltäppta kranskärlet. Väl inne i kranskärlet blåses en liten ballong upp och ett metallnät sätts in för att hålla kranskärlet öppet. På så sätt återställs blodflödet till hjärtmuskeln.
Efter en hjärtinfarkt rekommenderas oftast blodförtunnande, kolesterolsänkande eller blodtryckssänkande mediciner. Dessa förskrivs vanligtvis under sjukhusvistelsen för att främja återhämtning och förebygga komplikationer. Utöver medicinska behandlingar är det känt att den som ändrar sin livsstil till det bättre har större chans att undvika en ny hjärtinfarkt i framtiden.
Skillnad mellan hjärtstopp och hjärtinfarkt
Många blandar ihop hjärtinfarkt och hjärtstopp. Det är inte samma sak och en infarkt innebär inte att hjärtat slutar slå. Däremot kan det i vissa fall leda till ett hjärtstopp. Då krävs omedelbar HLR (hjärt-lungräddning) bestående av bröstkompressioner, inblåsningar och ibland även så kallad defibrillering med en hjärtstartare. Endast cirka 10% av dem som drabbas av hjärtstopp med hjärt-lungräddning utanför sjukhus överlever. De flesta får inte behandling i tid. Detta kan jämföras med att nästan 95% av alla som drabbas av hjärtinfarkt överlever.
Högt blodtryck och hjärtinfarkt
Hypertoni, eller högt blodtryck, är en av de vanligaste riskfaktorerna för hjärtinfarkt. Om högt blodtryck inte kontrolleras kan det leda till skador på artärerna, inklusive koronarartärerna (kärlartärerna) som förser hjärtmuskeln med blod.
Högt blodtryck kan göra artärerna smalare och mindre flexibla, vilket ökar risken för att blodproppar bildas i koronarartärerna och orsakar en hjärtinfarkt. Högt blodtryck kan också leda till en ökad belastning på hjärtat, vilket över tid kan orsaka förändringar i hjärtmuskeln och leda till hjärtsvikt. Personer med högt blodtryck uppmanas därför att kontrollera sitt blodtryck regelbundet och vid behov ta läkemedel för att sänka blodtrycket och minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det är också viktigt att ha en hälsosam livsstil.
Kan man förebygga hjärtinfarkt?
Det går inte att fullt ut gardera sig mot en infarkt men det finns mycket man kan göra som är förebyggande. Genom att ha en hälsosam livsstil (äta bra kost, bibehålla god vikt, motionera, undvika rökning och överdriven alkoholkonsumtion), stressa mindre samt ha koll på sitt blodtryck och kolesterol kan man minska risken avsevärt för hjärtinfarkt. Regelbundna hälsokontroller kan hjälpa en att hålla koll på sitt blodtryck, kolesterol och andra hälsorelaterade faktorer som kan öka risken för hjärtinfarkt och andra sjukdomar.
Kan man leva som vanligt efter en hjärtinfarkt?
Den övergripande regeln brukar vara att det inte finns några större begränsningar i de aktiviteter man kan ägna sig åt efter en hjärtinfarkt. Aktiviteter som resor, arbete, fysisk aktivitet och annat som förgyller livet brukar alltså inte vara något problem, åtminstone inte när det gått en tid efter infarkten och de första uppföljande kontrollerna gått bra.
Samtidigt så är en hjärtinfarkt ofta en signal på att det är dags att ändra på en del av de levnadsvanor och rutiner som man haft tidigare i livet. Hos många personer kan det betyda att se över sådant som exempelvis tobaks, kost- och motionsvanor.
En miljon svenskar har högt blodtryck utan att veta om det.
Gör testet för att se om du ligger i riskzonen att utveckla högt blodtryck.
Så kan Blodtrycksdoktorn hjälpa dig
Hos oss får du:
- Kontinuerlig uppföljning och stöd från patientansvarig läkare och sjuksköterska
- En personlig behandlingsplan där vi ser på både läkemedel och livsstilsfaktorer
- Kontroll hemifrån med CE-märkt blodtrycksmätare som registrerar alla dina värden i appen som både du och ditt vårdteam kan följa
Läs mer om hur Blodtrycksdoktorn fungerar här.
Vi kan även hjälpa dig att utreda om du har högt blodtryck, det kan du läsa mer om här.
