Vad är ett optimalt blodtryck?

Blodtryck och värden

En enstaka blodtrycksmätning är som en ögonblicksbild – den berättar bara vad dina blodtrycksvärden är i just det ögonblicket. Genom att göra återkommande blodtrycksmätningar hemma får du en mer korrekt uppfattning av ditt medelblodtryck.

Blodtrycket anges med två tal som anges i millimeter kvicksilver (mmHg), det systoliska blodtrycket, även kallat övertrycket och det diastoliska blodtrycket, även kallat undertrycket.

Vad är ett normalt blodtryck?

Vad som anses vara ett normalt blodtryck är inte helt lätt att svara på. Detta beror bland annat på att blodtrycksvärden kan variera under dygnet samt i olika åldrar. Men det finns vissa riktlinjer för ett normalvärde.

Ett normalt blodtryck delas in i följande tre nivåer: optimalt blodtryck, normalt blodtryck och högt normalt blodtryck. Blodtrycksvärden för blodtryck med normalvärde ligger på 120-129 mmHg/80-84 mmHg.

Man kan säga att ett normalt blodtryck ligger i intervallet mellan 90/60 mmHg och 120/80 mmHg. Värdet kan variera något beroende på individens ålder, kön, fysisk hälsa och andra faktorer. Generellt sett anses lägre blodtryck vara mer fördelaktigt för hälsan, så länge det inte når låga nivåer som orsakar symtom eller komplikationer.

Vad räknas som ett optimalt blodtryck?

Ett optimalt blodtryck för en person utan diagnosen högt blodtryck är under 120 mmHg. Om man däremot har diagnosen högt blodtryck så är behandlingsmålet för personer under 70 år övertryck på 120-129 mmHg och för personer över 70 övertryck på 130-139 mmHg. För samtliga åldersgrupper gäller att undertrycket bör vara under 80 mmHg.Här kan du läsa mer om vad som är normalt blodtryck.

Högt blodtryck tabell

Här nedan hittar du en tabell som visar olika blodtrycksvärden för hur blodtrycket kan ligga i olika stadier. Ett normalt blodtryck delas in i följande tre nivåer: optimalt blodtryck, normalt blodtryck och högt normalt blodtryck. 

Högt blodtryck, som även kallas hypertoni, delas också in i tre nivåer. Dessa är: hypertoni grad 1, hypertoni grad 2 och hypertoni grad 3.

Ju högre blodtryck, desto högre är risken att blodtrycket kan orsaka andra sjukdomar.

Riktlinjer för högt blodtryck

Enligt de senaste svenska och europeiska riktlinjerna för behandling sätts diagnosen hypertoni, högt blodtryck, om medelblodtrycket vid hemblodtrycksmätning är mer eller lika med 135/85 mmHg. Om blodtrycket tas på vårdcentral eller på sjukhus är gränsen för diagnos av högt blodtryck mer eller lika med 140/90 mmHg. 

Optimalt blodtryck där risken för hjärt-kärlsjukdom är som lägst är runt 120/70. Om du är över 65 år räcker det att övertrycket ligger runt 125 mmHg. Ett alltför lågt blodtrycksvärde (hypotension) är heller inte bra. Då ligger blodtrycksvärdet ofta under 90/60 mmHg. Det kan göra att man blir yr eller svimmar.

Läs mer om högt blodtryck här.

Lågt blodtryck

Lågt blodtryck, även känt som hypotoni, uppstår när blodtrycket i kroppens blodkärl är lägre än det normala eller det vanliga för en individ. Det finns olika definitioner av vad som anses vara lågt blodtryck, men det kan generellt sett betraktas som blodtryck under 90/60 mmHg.

Det finns flera faktorer och tillstånd som kan leda till lågt blodtryck:

1. Dehydrering: Otillräckligt intag av vätska kan leda till uttorkning och sänkt blodvolym, vilket kan resultera i lågt blodtryck.
2. Blodförlust: Om en person förlorar en betydande mängd blod på grund av exempelvis skada, blödning eller interna blödningar, kan det leda till lågt blodtryck.
3. Hjärtproblem: Vissa hjärtproblem, såsom hjärtsvikt, långsam hjärtrytm (bradykardi) eller hjärtklaffsjukdom, kan påverka hjärtats pumpförmåga och orsaka lågt blodtryck.
4. Medicinering: Vissa läkemedel, såsom blodtryckssänkande läkemedel, antidepressiva medel, diuretika och vissa andra mediciner, kan ha en biverkan av att sänka blodtrycket.
5. Hormonella obalanser: Vissa hormonella störningar, som binjurebarksvikt (Addisons sjukdom) eller sköldkörtelproblem, kan påverka blodtrycket.
6. Stående upp snabbt: När en person snabbt byter position från att ligga eller sitta till att stå upp, kan det leda till tillfälligt lågt blodtryck, vilket kallas ortostatiskt hypotoni.

Lågt blodtryck kan ibland orsaka symtom som yrsel, svimning, trötthet, koncentrationssvårigheter, kall hud, illamående eller dimsyn. Det är viktigt att utreda och fastställa orsaken till lågt blodtryck eftersom det kan vara ett tecken på underliggande medicinska tillstånd eller problem. Behandlingen av lågt blodtryck fokuserar på att hantera och åtgärda den underliggande orsaken. Det kan innefatta att öka vätskeintaget, justera mediciner, behandla eventuella underliggande sjukdomar eller ta andra åtgärder enligt läkares rekommendation.

Varför varierar blodtrycket?

Generellt sett varierar blodtrycket precis som pulsen och påverkas av det så kallade autonoma nervsystemet. Huruvida kroppen eller psyket är i vila eller under ansträngning påverkar pulsen och blodtrycket. Till exempel spelar fysisk aktivitet, matintag, stress, värme/kyla stor roll. Om man sovit dåligt påverkar det också puls och blodtryck liksom om man tränat, är sjuk, har ätit för lite eller har vätskebrist.

Här kan du läsa mer om varför blodtrycket varierar.

Varför är blodtrycket lägre på sommaren?

På sommaren har många något lägre blodtryck jämfört med på vintern. Det beror sannolikt på värmen som gör att blodkärlen vidgas. De flesta av oss har även semester och tar det mer lugnt på sommaren vilket gör att blodtrycket går ner.

Varierar blodtrycket under dygnet?

Blodtrycket kan även variera under dygnet. De flesta har högre blodtryck på morgonen strax efter det att man stigit upp. Oftast är blodtrycket lägst på natten. Dricker man alkohol på kvällen brukar blodtrycket vara högre på morgonen efteråt.

Högt blodtryck i siffror

46% av alla amerikaner över 20 år har ett lätt förhöjt blodtryck, mer än 130/80 och 32% har klart förhöjt blodtryck, mer än 140/90. Män har något oftare högt blodtryck jämfört med kvinnor men skillnaderna är små. I Sverige har minst 20-25% av alla vuxna svenskar ett förhöjt blodtryck. Många av dessa är obehandlade och de flesta av de behandlade når inte målblodtrycket.

Hur ofta ska jag mäta blodtrycket?

• Friska personer med ett optimalt blodtryck (<120/80 mmHg) bör mäta minst var femte år.
• Friska personer med normalt blodtryck (120–129/80–84 mmHg) bör mäta varje 2-3 år.
• Friska personer med normal/högt blodtryck (130-139/85-89 mmHg) bör mäta minst en gång per år.

Notera att: Om man även har riskfaktorer för högt blodtryck (till exempel ålder över 55 år, ärftlighet, övervikt/fetma) eller riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (till exempel höga halter blodfetter, rökning och diabetes) bör blodtrycket kontrolleras oftare.

Ligger blodtrycket över 140/90 mmHg kan man behöva utredning. Dessa rekommendationer bygger på de europeiska riktlinjerna för högt blodtryck.

Högt blodtryck som inte går ner

Om blodtrycket inte går ner trots livsstilsförändringar och mediciner kan det behövas en mer omfattande utredning inom sjukvården för att se om det finns någon annan orsak till att blodtrycket inte sjunker. Glöm inte att sömnapnésyndrom (andningsuppehåll och snarkningar på nätterna) är en vanlig och förbisedd orsak till blodtrycksstegring.

Läs mer om orsaker till högt blodtryck här.

Så kan Blodtrycksdoktorn hjälpa dig

Hos Blodtrycksdoktorn får du;

• Kontinuerlig uppföljning och stöd från patientansvarig läkare och sjuksköterska
• Personlig behandlingsplan där vi ser på både läkemedel och livsstilsfaktorer
• Kontroll hemifrån med CE-märkt blodtrycksmätare som registrerar alla dina värden i appen som både du och ditt vårdteam kan följa.

Läs mer om hur Blodtrycksdoktorn funkar här. 

Vi kan även hjälpa dig att utreda om du har högt blodtryck, det kan du läsa mer om här.