Stroke är ett samlingsnamn på tillstånd som inträffar när ett blodkärl som förser hjärnan med syre blockeras eller brister. Det finns två typer av stroke. När ett blodkärl blockeras av en blodpropp kallar man stroken för en hjärninfarkt eller en ischemisk stroke. Orsakas stroken av att ett blodkärl brustit kallar man det för en hjärnblödning eller en hemorragisk stroke. En stroke är ett allvarligt medicinskt tillstånd som kräver omedelbar vård. Ju snabbare man får behandling desto större är chansen att minimera skadorna på hjärnan och återhämta sig.
Vad händer i hjärnan?
Det tar bara några minuter för hjärnceller att dö när blodtillförseln till hjärnan hämmas så att hjärnvävnaden inte får tillräckligt med syre och näringsämnen. Detta kan ge olika fysiska och kognitiva symtom och funktionshinder beroende på vilken del av hjärnan som påverkas. Plötslig förlamning eller svaghet i ansiktet, arm eller ben (vanligtvis på ena sidan av kroppen), problem att tala eller förstå ord, förändringar i synen, minnessvårigheter, gångsvårigheter och balansstörning är bland de vanligaste symtomen på en hjärninfarkt och hjärnblödning.
Effekten av en hjärninfarkt eller hjärnblödning beror på var i hjärnan stroken inträffar och hur länge hjärnvävnaden förblir utan tillräcklig syretillförsel. Om delar av hjärnan skadas påtagligt kan effekterna av en stroke bli livslånga. Det går att återhämta sig helt efter en stroke, men många får långvariga eller permanenta symtom eller funktionshinder.
Hjärnan kan återhämta sig från syrebrist vid en hjärninfarkt eller hjärnblödning beroende på hur långvarig och hur utbredd syrebristen varit. Hjärnan har förmågan att omfördela uppgifter till friska områden i hjärnan. Det gör den genom att skapa nya neurala kopplingar eller ändra de kopplingar som redan finns mellan hjärncellerna. Rehabilitering efter en en hjärninfarkt eller hjärnblödning är mycket viktigt för att stödja denna process i hjärnan och hjälpa den drabbade att återfå så mycket funktion som möjligt. Detta gäller oavsett om det är tal, rörlighet, minne eller balans som drabbats.
Konsekvenserna av en stroke
Det finns nästan alltid konsekvenser efter en stroke, men de kan vara allvarliga eller mindre allvarliga. De följande är de vanligaste följderna av en stroke:
- Fysiska problem: En stroke kan orsaka fysiska problem som förlamning eller svaghet i en eller flera delar av kroppen, vanligtvis på en sida. Detta kan påverka din förmåga att gå, äta, klä dig eller utföra andra dagliga aktiviteter. Andra fysiska konsekvenser efter en stroke inkluderar trötthet, problem med att svälja, svårigheter med balans och koordination.
- Kommunikationsproblem: Stroke kan påverka förmågan att tala, förstå tal, läsa och skriva. Detta är känt som afasi eller dysfasi.
- Kognitiva problem: Stroke kan påverka minnet och tänkandet, vilket kan leda till svårigheter att fatta beslut, lösa problem eller fokusera. En stroke kan också göra det svårare att kontrollera sina känslor och leda till humörsvängningar.
- Emotionella problem: Efter en stroke kan man drabbas av depression, ångest, frustration eller sorg.
- Förändringar i beteende och personlighet: Stroke kan även förändra ens beteende och personlighet, beroende på vilken del av hjärnan som har drabbats.
Efter en stroke kräver återhämtning ofta en multidisciplinär strategi bestående av fysioterapi, talterapi (med logoped), medicinering och psykologiskt stöd. Återhämtningsprocessen kan variera beroende på omfattningen av skadan och den drabbas allmänna hälsa.
En miljon svenskar har högt blodtryck utan att veta om det.
Gör testet för att se om du ligger i riskzonen att utveckla högt blodtryck.
Riskfaktorer
En hjärninfarkt eller hjärnblödning kan orsakas av en mängd olika riskfaktorer. Många riskfaktorer är påverkbara såsom livsstil, blodtryck och vikt. Det innebär att man kan göra något åt dessa riskfaktorer. Andra riskfaktorer såsom ärftlighet, ålder och andra sjukdomar går det inte att undvika. Ju större antal riskfaktorer man har desto större är risken att drabbas av en stroke.
Några riskfaktorer är:
Ålder: Risken för att drabbas av en hjärninfarkt eller hjärnblödning ökar med åldern, och de flesta som får en stroke är över 65 år.
Högt blodtryck: Att ha ett högt blodtryck kan göra blodkärlen svaga och göra dem mer benägna att brista eller blockeras. Högt blodtryck är en av de vanligaste orsakerna till stroke.
Diabetes: Diabetes ökar risken för stroke då sjukdomen både ökar risken för blodproppar och skada på blodkärlen.
Rökning: Rökning ökar inte bara blodtrycket utan kan även minska syremängden i blodet och skada blodkärlen.
Hjärtsjukdomar: Vissa hjärtsjukdomar och tillstånd såsom förmaksflimmer och åderförkalkning av blodkärlen är betydande riskfaktorer för stroke.
Ärftlighet: Har man en nära familjemedlem som fått en hjärninfarkt eller hjärnblödning ökar risken för att man själv drabbas av en stroke någon gång under livets gång.
Fysisk inaktivitet: Att inte röra på sig tillräckligt mycket kan bland annat leda till övervikt som kan orsaka stroke.
Övervikt: Att vara överviktig är en riskfaktor för många sjukdomar och tillstånd såsom högt blodtryck, högt kolesterol och diabetes. Dessa är även riskfaktorer för stroke.
Kost: Dålig kost kan både höja kolesterolet och blodtrycket. Högt kolesterol och högt blodtryck är en riskfaktorer för stroke
Alkohol: Även alkohol kan öka blodtrycket och därmed risken för stroke.
Stroke och högt blodtryck
Högt blodtryck (hypertoni) är en av de största påverkbara riskfaktorerna för att drabbas av en hjärninfarkt eller hjärnblödning (stroke). Det beror bland annat på att högt blodtryck kan leda till kärlförändringar och åderförkalkning som ökar risken för en hjärninfarkt eller hjärnblödning. Att högt blodtryck är en påverkbar riskfaktor innebär att man kan göra något åt den. Man kan sänka ett förhöjt blodtryck med mediciner, livsstilsförändringar eller både och. Att motionera tillräckligt, gå ner i vikt vid behov, vara uppmärksam på sitt saltintag, undvika stress samt inte dricka för mycket alkohol kan sänka blodtrycket betydligt.
Att få ett högt blodtryck under kontroll är viktigt för alla människor för att inte drabbas av framtida sjukdomar eller medicinska tillstånd. Det är också viktigt att ha koll på sitt blodtryck om man redan har haft en stroke.
TIA – Vad är det?
En TIA (också kallat för TIA-attack) beskrivs ibland som en mindre stroke, trots att tillståndet skiljer sig från en vanlig stroke. TIA står för Transiktorisk Ischemisk Attack och inträffar när blodpropp bildas termporärt i ett blodkärl som förser hjärnan med syre. Detta gör att blodflödet till hjärnan under en kort tid blir nedsatt.
Symtomen vid en TIA liknar symtomen vid en stroke, men till skillnad från en stroke varar dessa symtom inte mer än 24 timmar (vanligen inte mer än 5-60 minuter). Blodproppen som orsakar en TIA löses upp ganska snabbt och tillståndet orsakar därmed inte bestående skador på hjärnan. Symtom vid en TIA kan inkludera talsvårigheter, en hängande mungipa eller svaghet i ena sidan av kroppen.
Även om en TIA inte skadar hjärnan som en stroke gör, ska man se det som en varningssignal för en framtida stroke. Drabbas man av en TIA är det viktigt att söka akut vård för att utreda orsaken och få råd om behandling som kan minska risken för stroke.
Det kan vara svårt för gemene man att veta om en person drabbats av en TIA eller en stroke då symtomen är så snarlika. Därför är det viktigt att man ringer 112 om man själv eller någon i ens närhet uppvisar ovannämnda symtom. Behandlar man inte orsakerna till en TIA omedelbart, är risken för att drabbas av en stroke inom tre månader 10%. Det är därför extra viktigt att äta hälsosamt, motionera regelbundet, inte röka, inte dricka för mycket alkohol och ha koll på sitt blodtryck efter en TIA.
Risk för en andra stroke
Om man har drabbats av en hjärninfarkt eller hjärnblödning har man en kraftigt ökad risk att drabbas igen om man inte gör något åt riskfaktorerna. Risken minskar dock betydligt om man förbättrar sina livsstilsfaktorer när det krävs och är noggrann med att ta de mediciner man ordinerats av läkare.
Det finns många forskningsstudier som visar att den som exempelvis lyckas sluta röka eller som lyckas få lägre kolesterol- och blodtrycksvärden påtagligt ökar sina chanser att hålla sig frisk många år framöver.
Vad ska man tänka på efter en stroke?
Även om mycket stora framsteg gjorts i vården under de gångna decennierna, är det fortfarande en händelse som brukar vända livet upp och ner för de flesta som drabbas. Vilka svårigheter man kan få efter en hjärninfarkt eller hjärnblödning beror på vilken del av hjärnan som har skadats och hur utbredd skadan är. De första månaderna efter en stroke sker ofta stora förbättringar. En del besvär kan bli mer eller mindre bestående, men förbättringar kan ske även flera år efter.
Det finns ett antal läkemedel som ofta rekommenderas för den som redan haft en stroke. Vilken behandling man får beror dock på vad som är orsaken till att man har fått hjärninfarkten eller hjärnblödningen. Man kan få läkemedel som förebygger nya blodproppar om utredningen visar att orsaken är blodpropp. Därtill kan det röra sig om mediciner som verkar kolesterolsänkande och blodtryckssänkande.
Det finns mycket forskning som visar att risken för en ny hjärninfarkt eller hjärnblödning minskar betydligt om man håller nivån på sitt kolesterol respektive blodtryck under kontroll. Det är alltså mycket viktigt att man följer den läkemedelsbehandling som rekommenderats av läkare. Utöver medicinering är det väl känt att den som ändrar sin livsstil har större chans att undvika en ny stroke i framtiden än den som inte gör de ändringar som behövs.
