Vad är kärlkramp och varför drabbas man? 

Kärlkramp uppstår vanligtvis när kranskärlen, som är de blodkärl som förser hjärtmuskeln med syre och näringsämnen, blir förträngda. Den vanligaste orsaken till denna förträngning är ansamling av fett, kolesterol och andra ämnen i kärlväggarna, vilket bildar plack. Dessa plack begränsar blodflödet i kranskärlen och därmed syretillförseln till hjärtmuskeln.

Symtom på kärlkramp

Symtomen på kärlkramp kan variera från person till person, men det vanligaste och mest karakteristiska symtomet är bröstsmärta eller obehag. Smärtan kan kännas som en tryckande känsla, en känsla av att det är trångt vid bröstet eller som en tyngd på bröstet. Smärtan kan också stråla ut till nacke, axlar, armar, rygg eller käke. 

Det är viktigt att notera att kärlkrampssmärta vanligtvis utlöses av fysisk ansträngning eller stress , dvs. i situationer där det är ökade krav på blodtillförsel till hjärtmuskeln. Smärtan tenderar att lindras när personen vilar eller tar nitroglycerin, ett läkemedel som får kranskärlen att vidgas och slappna av.

Vanliga symtom på kärlkramp:

• Tryckande känsla: Många personer beskriver smärtan som en intensiv tryckande känsla mitt i bröstet, som om något tynger ner på bröstet.
• Trångt vid bröstet: Det kan även kännas som om det är trångt i bröstet, och personen kan ha svårt att andas normalt.
• Tyngd på bröstet: En annan vanlig beskrivning är att det känns som en tung tyngd eller ett tryck över bröstet.
  

Dessutom kan smärtan stråla ut till andra delar av kroppen, inklusive:

• Nacke
• Axlar
• Armar (oftast vänster arm, men ibland även höger)
• Rygg
• Käke

Utöver bröstsmärta kan kärlkramp även åtföljas av följande symtom:

• Andfåddhet: Personer kan känna sig andfådda, som om de inte kan få tillräckligt med luft.
• Illamående: Illamående eller en känsla av obehag i magen kan förekomma.
• Kräkningar: Ibland kan kräkningar vara ett symtom på kärlkramp.
• Svettningar: Ofta följs kärlkramp av kraftiga svettningar eller kallsvettningar.

Det är av yttersta vikt att inte ignorera dessa symtom, eftersom de kan indikera en underliggande hjärtsjukdom som kräver omedelbar medicinsk behandling. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att minimera risken för allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt. Om någon upplever symtom som tyder på kärlkramp bör de söka medicinsk hjälp omedelbart.

Varför uppstår kärlkramp?

Kärlkramp uppstår på grund av en process som kallas ateroskleros. Ateroskleros är den främsta orsaken till kärlkramp och innebär en gradvis förträngning och förlust av elasticitet i kranskärlen, de blodkärl som förser hjärtmuskeln med syre och näringsämnen. Här är en mer detaljerad förklaring till varför kärlkramp uppstår:

1. Ateroskleros:

Den grundläggande orsaken till kärlkramp är bildandet av aterosklerotiska plack på insidan av kranskärlen. Dessa plack består av en kombination av fettämnen, kolesterol, inflammatoriska celler, och i vissa fall även kalciumavlagringar. Ateroskleros är en långsam process som utvecklas över tid.

2. Plackbildning:

Placken bildas när fett och kolesterol deponeras på kranskärlens väggar. Dessa ämnen kan tränga in i kärlens inre skikt (endotelet) och orsaka skador och inflammation. Kroppens immunsystem reagerar sedan genom att skicka inflammatoriska celler till platsen för skadan.

3. Placktillväxt och förträngning:

Med tiden växer placken och orsakar en gradvis förträngning av kranskärlen. Detta minskar utrymmet genom vilket blod kan flöda till hjärtmuskeln.

4. Förekomst av blodproppar:

Ibland kan placken brista eller skada det omgivande endotelet. Detta kan utlösa bildandet av blodproppar (tromboser) på platsen, vilket ytterligare minskar blodflödet genom kärlen. Om en blodpropp helt blockerar ett kranskärl kan detta leda till en hjärtinfarkt.

5. Minskat blodflöde till hjärtmuskeln:

När kranskärlen blir förträngda minskar blodflödet till hjärtmuskeln. Detta innebär att hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre och näringsämnen för att fungera korrekt.

Det är viktigt att notera att flera riskfaktorer kan öka risken för ateroskleros och därmed kärlkramp. Hit hör rökning, högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes, övervikt, brist på fysisk aktivitet och ärftlig benägenhet. Genom att hantera dessa riskfaktorer och genomgå regelbundna medicinska kontroller kan man minska risken för att utveckla kärlkramp och relaterade hjärtproblem.

Flera riskfaktorer ökar risken för att utveckla kärlkramp. Dessa inkluderar:

• Högt blodtryck: Hypertoni kan överbelasta hjärtat och öka risken för kranskärlssjukdom. Här kan du läsa mer om symtom vid högt blodtryck. 
• Högt kolesterol: Höga nivåer av kolesterol kan leda till plackbildning i kärlen.
• Rökning: Tobaksrökning skadar blodkärl och ökar risken för kärlkramp.
• Diabetes: Personer med diabetes har en ökad risk för hjärt- och kärlproblem.
• Övervikt och fetma: Överskott av kroppsfett kan påverka hjärtats funktion och öka risken för kärlkramp.
• Stillasittande livsstil: Brist på fysisk aktivitet kan påverka hjärtat och blodkärlen negativt. Här kan du läsa mer om träning. 

Diagnos och behandling

Diagnosen kärlkramp baseras oftast på patientens symptom, medicinsk historia och fysiska undersökningar. Läkaren kan använda tester som elektrokardiogram (EKG), arbetsprov, ultraljud av hjärtat i vila och i arbete (så kallat stress-eko), skiktröntgen av hjärtats kranskärl och kranskärlsröntgen (koronarangiografi) för att bekräfta diagnosen och bedöma graden av förträngning i kranskärlen.

Behandlingsmålen för kärlkramp inkluderar att minska symtom, förhindra komplikationer och förbättra livskvaliteten. Behandlingsalternativen kan omfatta:

• Läkemedel: Nitroglycerin, Trombyl, betablockerande medicin och andra läkemedel kan användas för att lindra smärta,förbättra blodflödet till hjärtat och minska ateroskleros.
• Levnadsvanor: Att ändra kosten, öka fysisk aktivitet och sluta röka kan bidra till att minska riskfaktorer och förbättra hälsan.
• Medicinsk procedur: Angioplastik, också kallat ballongvidgning, kan utföras för att öppna förträngda kranskärl och förbättra blodflödet. Detta görs genom att en liten ballong förs upp, via ett kärl i handleden eller ljumsken, till det förträngda området i hjärtats kranskärl. Väl på plats blåses ballongen upp och vidgar förträngningen varvid en stent, ett litet metallnät, sätts på plats och håller  kärlväggen öppen.

Hur förebyggs kärlkramp?

Att förebygga kärlkramp innebär att minska riskfaktorerna som kan leda till utvecklingen av tillståndet. Följande åtgärder kan hjälpa till att förebygga kärlkramp:

• Sänka blodtryck: Ett optimalt blodtryck minskar risken för att hjärtat överbelastas. Läs mer om hur du kan behandla högt blodtryck. 
• Hälsosam kost: Ät en balanserad kost med låg andel mättat fett, kolesterol och salt och rik på frukt, grönsaker och fullkornsprodukter.
• Motion: Regelbunden fysisk aktivitet stärker hjärtat och förbättrar blodcirkulationen.
• Hantera stress: Använd avslappningstekniker som yoga, meditation eller djupandning för att hantera stress.
• Sluta röka: Att sluta röka är en av de mest betydelsefulla åtgärderna för att förbättra hjärthälsan.