Hjärtsvikt – orsaker, symtom och behandling

Hjärtsvikt är ett allvarligt medicinskt tillstånd där hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt mycket med blod för att förse kroppen med tillräckligt mycket syre och näringsämnen. Studier visar att ungefär 1-2% av befolkningen drabbas av hjärtsvikt.

Systolisk och diastolisk hjärtsvikt

Det finns två olika typer av hjärtsvikt: systolisk och diastolisk. Vid systolisk hjärtsvikt blir hjärtmuskeln försvagad och har svårt att dra ihop sig ordentligt. Detta leder till att hjärtats pumpkraft minskar och det pumpas mindre blod ut i kroppen vid varje hjärtslag. Vid diastolisk hjärtsvikt blir det svårt för hjärtat att  fylla sina kamrar med blod mellan hjärtslagen, vanligtvis på grund av stelhet i hjärtväggarna. Detta leder till att hjärtat inte kan fylla på med tillräckligt mycket blod inför varje utpumpning. Det är vanligt att man har en kombination av systolisk och diastolisk hjärtsvikt.

Akut och kronisk hjärtsvikt

Tillståndet kan både vara kroniskt eller akut och både orsakerna och symtomen kan skilja sig mellan de två. Akut hjärtsvikt uppträder plötsligt, ofta som resultat av en akut händelse som hjärtinfarkt eller annan allvarlig sjukdom. Symtomen är intensiva såsom plötslig andnöd, snabb hjärtrytm eller bröstsmärta. Kronisk hjärtsvikt utvecklas istället över tid och är vanligare än akut hjärtsvikt. Det kan vara resultatet av en långsiktig skada på hjärtat från till exempel högt blodtryck. Symtomen på kronisk hjärtsvikt kan variera, men innefattar ofta trötthet, bensvullnad och vätskeretention.  Både akut och kronisk hjärtsvikt kräver vård och rätt behandling.

Bakomliggande orsaker

Hjärtsvikt kan orsakas av flera olika sjukdomar eller tillstånd som påverkar hjärtats pumpförmåga. Tillståndet kan drabba alla åldrar men är vanligast bland personer över 65 års ålder. Ibland vet man inte exakt vad tillståndet beror på och det kan finnas mer än en orsak som ligger bakom.

De vanligaste bakomliggande orsakerna är:

• Högt blodtryck
• Kardiomyopati (hjärtmuskelsjukdom)
• Kärlkramp
• Diabetes
• Hjärtklaffsjukdom
• Hjärtinfarkt (hjärtattack)
• Hjärtarytmi (oregelbunden hjärtrytm)
• Alkoholism
• Olika lungsjukdomar

Hjärtsvikt och högt blodtryck

Högt blodtryck är den allra vanligaste orsaken till hjärtsvikt. När blodtrycket är förhöjt under en längre tid behöver hjärtat arbeta hårdare för att pumpa blod genom kroppen. Över tid kan detta försämra hjärtmuskelns funktion vilket kan leda till hjärtsvikt. Det är därför viktigt att behandla ett högt blodtryck med hjälp av livsstilsförändringar (till exempel viktnedgång, ökad motion eller bättre kostvanor) och vid behov, blodtryckssänkande mediciner. Att ta kontroll över sitt blodtryck minskar inte bara risken för hjärtsvikt, utan även för andra sjukdomar.

Vanliga symtom

Symtomen kan variera från person till person och beroende på om man har kronisk eller akut hjärtsvikt kan symtomen se olika ut. Vid kronisk hjärtsvikt kommer ofta symtomen smygande och efterliknar symtom vid många andra tillstånd. Det kan därför vara svårt att diagnostisera kronisk hjärtsvikt.

Vid akut hjärtsvikt är symtomen uttalade och plötsliga. Dessa symptom är ofta allvarligare och kräver omedelbar vård. 

Följande kan vara symtom på hjärtsvikt:

• Andfåddhet
• Bröstsmärtor
• Svullnad i benen
• Trötthet
• Yrsel
• Hosta eller ett pipande ljud vid andning
• Ökat behov av att kissa på natten
• Aptitförlust
• Illamående
• Snabb viktökning
• Svårighet att sova liggandes plant i sängen
• Hjärtklappning

Hur ställs diagnosen? 

Eftersom flera symtom efterliknar symtom som kan finnas vid andra tillstånd, är det viktigt att en läkare gör en grundlig undersökning för att fastställa diagnosen. Om läkaren misstänker hjärtsvikt kan flera metoder användas för att utreda tillståndet.  

De vanligaste inledande undersökningarna är att ta ett EKG (elektrokardiagram) i kombination med ett så kallat BNP-prov. Genom ett EKG går det att mäta hjärtats aktivitet och upptäcka eventuell oregelbunden hjärtrytm. Vid hjärtsvikt kan EKG-resultatet vara normalt.

Ett BNP-prov är ett blodprov där halten av natriuretiska peptider mäts i blodet. Högt BNP-värde talar för hjärtsvikt, men ytterligare undersökningar krävs för att säkerställa diagnosen. Vid låga mängder är sannolikheten för hjärtsvikt inte så stor.

Om BNP-värdet är förhöjt är nästa steg att utföra en ultraljudsundersökning (ekokardiografi) av hjärtat. Ultraljudsundersökningen ger detaljerade bilder av hjärtat och man kan då få en kartläggning av hur hjärtmuskeln mår, hur hjärtklaffarna fungerar samt hur det ligger till med hjärtats pumpkapacitet och allmänna funktion.

Behandling

Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som bör behandlas enligt gällande riktlinjer. Det är viktigt att fokusera på att behandla den bakomliggande orsaken till tillståndet när det är möjligt. Behandlingen bör vara en kombination av livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling. Livsstilsförändringar kan till exempel inkludera förändrade kostvanor, motionsvanor, begränsat alkoholintag samt rökavvänjning.

Läkemedelsbehandlingar inkluderar:

• ACE-hämmare eller ARB-preparat som förbättrar blodflödet för att minska belastningen på hjärtat genom att vidga blodkärlen.
• Betablockerare som blockerar stresshormonerna i kroppen så att hjärtat arbetar lugnare och därmed kan pumpa blod mer effektivt.
• Vätskedrivande medicin (diuretika) som avlägsnar överskottet av vätska från kroppen och därmed lindrar symtom som svullnad i benen och buken.
• Aldosteronantagonister som blockerar effekterna av hormonet aldosteron som bidrar till vätskeansamling i kroppen. 
• SGLT-2-hämmare är ursprungligen ett läkemedel för behandling av diabetes typ 2, men har visat sig ha mycket god effekt vid hjärtsvikt.

Om tillståndet beror på en bakomliggande orsak såsom diabetes, hjärtklaffsjukdom eller kärlkramp bör även detta behandlas.

Utöver läkemedel så kan det i utvalda fall bli aktuellt att operera in en svikt-pacemaker (så kallad CRT). En pacemaker hjälper till att synkronisera sammandragningen av höger och vänster kammare och därmed ökar hjärtats pumpförmåga. I sällsynta fall med mycket allvarlig hjärtsvikt kan en hjärttransplantation bli aktuell. Endast en hjärtspecialist kan utvärdera vilken typ av behandling som behövs. Därför är det viktigt för den som fått diagnosen hjärtsvikt att gå på upprepade kontroller så att rätt behandling sätts in. 

Hjärtsvikt hos unga

Trots att hjärtsvikt är vanligast bland de över 65 år, finns det risk att drabbas av det allvarliga tillståndet mycket tidigare i livet. Ju yngre man är, ju farligare är hjärtsvikt. Forskning har visat att personer under 55 år med hjärtsvikt löper fem gånger högre risk att dö inom ett år än personer som är hjärtfriska. Drabbas man av hjärtsvikt och är under 35 år är risken för förtida död ännu större.

Visste du att…

Hjärtsvikt betyder inte att hjärtat har slutat fungera helt, utan snarare att det inte pumpar blod så effektivt som det borde. Trots namnet ”svikt” fortsätter hjärtat att fungera, men kanske inte så kraftfullt som vanligt.