Variationer i blodtrycket

Vanligtvis är blodtrycket lägre på natten än på dagen eftersom vi slappnar av och det så kallade sympatiska nervsystemet reglerar ner och sänker blodtrycket under natten och i vila. Om du har ett alltför högt blodtryck på natten eller morgonen kan det ha många olika orsaker. Stress, onormala arbetstider, alkohol och tobak kan påverka.

Högt blodtryck på morgonen

Blodtrycket varierar under dygnets timmar. Normalt är blodtrycket lägre på natten då vi vilar men börjar stiga några timmar innan vi går upp på morgonen. Sedan fortsätter det att stiga till på eftermiddagen och kvällen då blodtrycket vanligen börjar sjunka igen och är som lägst mitt i natten.

Varför högt blodtryck på natten eller morgonen

Om du har ett alltför högt blodtryck på natten eller morgonen kan det ha många olika orsaker. Stress, onormala arbetstider, alkohol och tobak kan påverka liksom sömnapnésyndrom (snarkningar och andningsuppehåll) eller andra bakomliggande sjukdomar. Det kan även vara så att de blodtryckssänkande läkemedlen inte räcker hela dygnet.

Vanligtvis är blodtrycket lägre på natten än på dagen eftersom vi slappnar av och det så kallade sympatiska nervsystemet reglerar ner och sänker blodtrycket under natten och i vila. En person som har ett blodtryck dagtid på 135/85 har normalt ett blodtryck under natten på ca 120/70. Ett förhöjt blodtryck under natten är inte bra och ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

Blodtryck i stående

När man ställer sig upp åker blodet normalt ner i nedre delen av kroppen. För att få tillräckligt med blod till hjärnan och för att du inte ska svimma eller bli yr, kompenserar kroppen genom att hjärtat slår snabbare (pulsen ökar). Reaktionen på blodtrycket blir oftast att övertrycket sjunker något (5-10 mmHg) och att undertrycket stiger (5-10 mmHg). Ett blodtrycksfall, ortostatism, efter 2-5 minuter i stående på mer än 20 mmHg i övertryck och eller mer än 10 mmHg i undertryck är onormalt.

Lågt blodtryck i stående

Lågt blodtryck i stående kallas ortostatisk hypotension och ibland även postural hypotension. Det är vanligare hos äldre och kan orsaka yrsel, att det svartnar för ögonen, att man ramlar eller till och med svimmar. Orsaken till det låga blodtrycket är ibland svår att bestämma men kan bero på sänkt vätskebalans (kräkningar, blödning), intag av blodtryckssänkande mediciner, andra läkemedel eller andra bakomliggande sjukdomar som diabetes. Om blodtrycket efter 2-5 minuter i stående sjunker mer än 20 mmHg i övertryck och eller mer än 10 mmHg i undertryck är det onormalt.

Lågt blodtryck efter måltid

Vid så kallad postprandiell blodtryckssänkning sjunker blodtrycket 1-2 timmar efter en måltid. Kraftig blodtryckssänkning efter måltid är vanligast hos äldre och hos personer med andra bakomliggande sjukdomar.

Högt blodtryck hos läkaren

En del personer får förhöjt blodtryck på grund av stress eller nervositet i samband med att blodtrycket tas hos läkare eller annan vårdpersonal. Detta kallas vita rock-syndromet (white coat hypertension). Därför anser man att de mest tillförlitliga blodtrycksvärdena visas om man mäter själv i hemmet efter vila och på ett korrekt vis.

Blodtryck när man sover

Vanligtvis är blodtrycket lägre på natten än på dagen eftersom vi slappnar av och det så kallade sympatiska nervsystemet reglerar ner och sänker blodtrycket under natten och i vila. En person som har ett blodtryck dagtid på 135/85 mmHg har normalt ett blodtryck under natten på ca 120/70 mmHg. Ett förhöjt blodtryck under natten är inte bra och ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Om du har ett alltför högt blodtryck på natten eller morgonen kan det ha många olika orsaker. Stress, skiftarbete, alkohol och tobak kan påverka liksom sömnapnésyndrom (dvs snarkningar och andningsuppehåll under natten) eller andra bakomliggande sjukdomar. Det kan också vara så att effekten av de blodtryckssänkande läkemedlen inte räcker hela dygnet.

Blodtryck när man fryser

Blodtrycket är oftare högre på vintern och lägre på sommaren. Vid akut kyla drar blodkärlen ihop sig och blodtrycket stiger.

Senast ändrad: 30 september, 2021
Skribent: Martin Carlsson, MD, PhD
Granskad av: Ghassan Darwiche, MD, PhD